Orkar inte...
mår så jävla pissit... ont i hela kroppen, ingen ork för fem öre å inte får man nån hjälp här hemma heller...
klarar inte av när de ser ut så som de gör här hemma men jag klarar inte av att ta tag i de just nu.. är inte bara kroppen som säger ifrån.. psyket är inte på topp, nej snarare tvärt om, de va länge sen jag var så här låg! orkar inte prata med folk, vill inte göra ett skit, inget är roligt längre!
har varit hos mamma hela dagen i dag, ganska skönt..
gått igenom lite barnkläder till linn men hittade inte så mycket..
sen va man slut igen, sov i 3 timmar efter de å nu är jag hemma igen å är fortfarande lika trött
man kanske skulle ta ett varmt bad så spänningarna släpper lite..
klarar inte av när de ser ut så som de gör här hemma men jag klarar inte av att ta tag i de just nu.. är inte bara kroppen som säger ifrån.. psyket är inte på topp, nej snarare tvärt om, de va länge sen jag var så här låg! orkar inte prata med folk, vill inte göra ett skit, inget är roligt längre!
har varit hos mamma hela dagen i dag, ganska skönt..
gått igenom lite barnkläder till linn men hittade inte så mycket..
sen va man slut igen, sov i 3 timmar efter de å nu är jag hemma igen å är fortfarande lika trött
man kanske skulle ta ett varmt bad så spänningarna släpper lite..
..................!?
tänkte jag skulle skita i bloggen.. men ibland behöver man ju skriva avsig, även om jag inte alla gånger gör de!
känns som om allt bara faller ifrån mig..
känner mig så besviken på folk runtomkring, jag förstår inte hur man kan behandla en vän på de viset vissa gör, å jag fattar inte varför andra ska lägga sig i sånna som igentligen inte har med de att göra!!
jag vet inte hur jag ska bete mig för att inte gör något fel.. de känns som att vad jag än gör så blir de bara fel, å de är jävligt jobbigt!
jag har så jävla mycket måsten själv som jag lägger åt sidan på grund av att jag inte orkar med dom just nu.. även om de inte är riktat mot mig så gör de ont att se hur den jag älskar lider å jag vill ju göra allt för att den ska må bra!! blir så jävla less och förbannad!!!
men de är inte min sak att ta tag i de här även om jag så gärna vill göra de å fråga vissa hur fan dom tänker, tala om för "den" hur den har blivit, hur den sviker, hur den sårar! men som sakt de är inte min sak att lägga mig i! de är ju synd att andra inte tänker så....
måste försöka rycka upp mig själv nu om jag ska ta mig igenom dom närmsa månadera nu, men de är inte så lätt som de låter...
inte med alla dessa tankar, önskningar å krav som finns!
ibland önskar jag att jag inte hade varit här idag, i morgon och alla andra dagar, jag önskar att jag bara fick slippa....
men men allt har väl en mening, men jag fattar inte vad de finns för mening men att må så här jävla dåligt i 10 jävla år å inte komma ur de, å behöva kämpa varje jävla dag för att klara va den, å behöva vakna varje morgon å känna NEJ JAG VILL INTE!!! ska de aldrig ta slut!? kommer mitt liv se ut så här år ut och år in...? finns det verkligen nån mening att fortsätta då?
känns som om allt bara faller ifrån mig..
känner mig så besviken på folk runtomkring, jag förstår inte hur man kan behandla en vän på de viset vissa gör, å jag fattar inte varför andra ska lägga sig i sånna som igentligen inte har med de att göra!!
jag vet inte hur jag ska bete mig för att inte gör något fel.. de känns som att vad jag än gör så blir de bara fel, å de är jävligt jobbigt!
jag har så jävla mycket måsten själv som jag lägger åt sidan på grund av att jag inte orkar med dom just nu.. även om de inte är riktat mot mig så gör de ont att se hur den jag älskar lider å jag vill ju göra allt för att den ska må bra!! blir så jävla less och förbannad!!!
men de är inte min sak att ta tag i de här även om jag så gärna vill göra de å fråga vissa hur fan dom tänker, tala om för "den" hur den har blivit, hur den sviker, hur den sårar! men som sakt de är inte min sak att lägga mig i! de är ju synd att andra inte tänker så....
måste försöka rycka upp mig själv nu om jag ska ta mig igenom dom närmsa månadera nu, men de är inte så lätt som de låter...
inte med alla dessa tankar, önskningar å krav som finns!
ibland önskar jag att jag inte hade varit här idag, i morgon och alla andra dagar, jag önskar att jag bara fick slippa....
men men allt har väl en mening, men jag fattar inte vad de finns för mening men att må så här jävla dåligt i 10 jävla år å inte komma ur de, å behöva kämpa varje jävla dag för att klara va den, å behöva vakna varje morgon å känna NEJ JAG VILL INTE!!! ska de aldrig ta slut!? kommer mitt liv se ut så här år ut och år in...? finns det verkligen nån mening att fortsätta då?
